Får jag verkligen rätt vård den dag som jag behöver det?

Sjukvården ligger i topp när väljarna får säga vad som är viktigast. Det är inte så konstigt – det handlar om liv och hälsa, om att alla ska få hjälp på lika villkor och om hur länge vi tvingas vänta i kö.

När vi röstar till regionerna i höst påverkar vi hur vården ska fungera framöver. Många svenskar oroar sig för att inte få vård i tid. Det är förståeligt: i alla regioner är väntetiderna till operationer och besök hos specialist längre än de nationella målen. Skillnaderna är dock stora. I vissa regioner ligger man nära målen, i andra är köerna väldigt långa.

Vård i världsklass

Samtidigt finns en annan bild som lätt glöms bort i debatten: när det gäller överlevnad i till exempel cancer och hjärtsjukdomar ligger svensk sjukvård i topp.

Vi är alltså bra på att rädda liv – men sämre på att ge alla hjälp i tid.

Det betyder att problemen främst handlar om annat än vårdens kvalitet. Här är orsak och verkan inte alltid tydliga. Å ena sidan gör nya behandlingsmetoder att patienterna kan ligga kortare tid på sjukhus. Då behövs färre vårdplatser. Samtidigt blir fler äldre – och mer vårdkrävande. De nya metoderna kräver därtill investeringar, specialistkompetens och tid för omställning.

Klart är hursomhelst att en av tre patienter under 2025 fick vänta längre än vad vårdgarantin anger och de allra flesta är överens om att vården behöver mer resurser. Men politikerna tycker olika om var pengarna ska tas och hur de ska användas.

En annan het fråga är den privata vårdens roll: om privata aktörer avlastar eller tvärtom ökar pressen på systemet är något partierna bråkar om.

Statistiken visar att din bostadsort avgör vilket stöd du kommer att få

Bor du i Norrbotten är risken stor att du får vänta långt över vårdgarantin på medicinsk behandling.

I Jönköping är läget det motsatta: nästan alla får hjälp inom de 90 dagarna.

Hur vården fungerar och upplevs mäts i stora kartläggningar, ända ner på din lokala vårdcentral eller sjukhus.

Det som framträder är en tydlig bild: skillnaderna mellan regioner är stora. På ett enkelt sätt: ju längre norrut du bor, desto tuffare kan det bli.

Mer eller mindre pengar

Satsningarna varierar också. I lilla Gotland går 40 000 kronor per person och år till vården. I Västra Götaland landar det på nästan 11 000 mindre. Rikssnittet? Drygt 31 000 kronor. Väntetiderna berättar sin egen historia. De tre Smålandsregionerna leder vägen, med Jönköping i topp. Där får över 90 procent träffa primärvården inom tre dagar, specialist inom 90 och operation eller behandling strax efter. Det ger en trygghet som känns. I norr är vägen längre, och här har datakrångel ställt till det ytterligare det senaste året. Men även borträknat teknikproblem hamnar Norrlands regioner, särskilt Norrbotten, långt efter snittet på alla punkter som grafiken ovan visar. Detta påverkar givetvis vardagen. Ljuspunkten är att vårdkvaliteten är både hög och jämn över landet när vård väl ges. Återstår gör alltså främst att uppfylla politiska löften om kortare köer och högre tillgänglighet.

Viktigaste frågan – men ansvariga går under radarn

Ledningen i vården och styrningen från regionerna får mycket låga betyg i olika undersökningar. Det beror på flera problem som hänger ihop.

För det första klarar vården ofta inte de mål som finns: vård i primärvården inom tre dagar och tid hos specialist inom 90 dagar. Köerna blir på många håll så långa att sjukdomar förvärras. I värsta fallen dör patienter i kön.

Det handlar också om hur regionpolitikerna uppfattas. I flera mätningar är förtroendet för dem tydligt negativt. En förklaring kan vara att regionpolitiken hamnar i skuggan mellan de nära, konkreta kommunfrågorna och den mer synliga rikspolitiken.

Att tänka igenom sin röst i regionvalet blir därför ett sätt att faktiskt ge vårdfrågorna tyngd och liv.