När Sverige går till val i höst blir trygghet en huvudfråga. De lagar som riksdagsledamöterna stiftar sätter spelreglerna för hur vi hanterar hot och brottslighet.
Trygghet ligger i topp när väljarna rankar politiska frågor – och det finns tydliga skäl. Kombinationen av svårkontrollerad grov brottslighet, det ryska anfallskriget mot Ukraina och Donald Trumps oförutsägbara, Europakritiska linje har skruvat upp oron.
Din röst i valet är en del av svaret på vilken väg Sverige ska ta i den här situationen. I undersökningar, bland annat från Myndigheten för psykologiskt försvar, syns hur hotbilden påverkar oss.
Oron för krig eller väpnad konflikt i vårt närområde har ökat de senaste åren, och drygt hälften uppger att de är mycket eller ganska mycket oroade. Färre är rädda för ett direkt angrepp mot Sverige, men osäkerheten finns där.
Samma mönster syns kring brottslighet. Lag och ordning är väljarnas tredje viktigaste fråga, efter sjukvård och skola, och handlar ytterst om rätten att känna sig någorlunda trygg i vardagen.
I Brås mätningar uppger nu mer än hälften att de är mycket oroade över brottsligheten i samhället, men betydligt färre känner stark oro för att själva drabbas.
Skillnaderna mellan grupper är stora. Unga kvinnor är klart mest oroade – och har också störst risk att utsättas för vissa typer av brott jämfört med till exempel äldre män.
En hårdare vardag höjer kostnaden för både försvar och rättsskipning
Rysslands krig mot Ukraina, Sveriges Natomedlemskap och den växande gängkriminaliteten har inneburit kraftigt ökade anslag till både försvaret och rättsväsendet.
Statistik visar att försvarets andel av statsbudgeten har tredubblats sedan 2013. Den ligger nu över 14 procent, medan rättsväsendets andel har stigit till drygt 6 procent.
Dessa siffror speglar hur säkerhetshoten driver på prioriteringarna. Att lägga stora resurser i statsbudgeten är dock en sak – att omvandla dem till kompetent personal och rätt utrustning är en annan.
Försvaret har på tio år vuxit till omkring 50 000 personer, varav drygt 8 000 är värnpliktiga och cirka 22 000 tillhör hemvärnet. Värnplikten återinfördes 2017 efter att ha varit vilande i flera år.
Polisen har under samma period vuxit från runt 29 000 anställda till över 40 000, som en del av satsningen på 10 000 fler polisanställda.
Kriminalvården har också byggts ut kraftigt när fler döms till fängelse och sitter häktade längre. Den snabba expansionen har dock gjort det svårt att rekrytera tillräckligt många med rätt kompetens i den takt som politiken har bestämt – och utan rätt personal uteblir effekten till stor del.
Antalet personer i fängelse har nästan fördubblats
Brottsförebyggande rådets siffror visar att fler döms till fängelse – och att fler sitter inne längre.
Den 1 oktober 2016 satt drygt 4 200 i fängelse. 2024 hade motsvarande tal ökat till 8 200 – nära en fördubbling på åtta år.
De allra flesta som döms till fängelse är män. 2024 var 91 procent män. 76 procent hade svenskt medborgarskap. En stor del av domarna gäller narkotika: 34 procent dömdes för sådana brott.
Även häktningarna har ökat kraftigt. Under 2024 satt i genomsnitt 3 470 personer häktade varje dag, vilket är ungefär dubbelt så många som 2017. Skärpta straff är i båda fall en förklaring till ökningarna.
