Sverige har en självständig myndighet, Valmyndigheten, som ansvarar för att valet genomförs enligt lagarna och är säkert bortom tvivel.
Vi har allmän och lika rösträtt samt fria och hemliga val. Vi röstar också direkt på kandidaterna, inte via ombud som i exempelvis USA.
Ingen får bestämma vad du ska rösta på eller om du alls ska rösta. Det är också helt upp till dig om du vill berätta för andra vad du röstar på eller inte. Valen sköts decentraliserat av Valmyndigheten, länsstyrelser och kommuner. Röster räknas lokalt av utbildad personal och kontrolleras igen på länsstyrelsen. Allt sker offentligt för den som vill följa med.
Alla har också samma rätt att rösta och kandidera – ingen får bestämma åt dig. Valen är proportionella: ju fler röster ett parti får, desto fler platser i det styrande organ – riksdag, region eller kommun – som valet handlar om.
På valdagen är allt reglerat in i minsta detalj. Här är vad som händer:
1. Du får använda tre olika valsedlar: gul för riksdagen, blå för regionen, vit för kommunen. Du bestämmer själv om du vill delta i ett, två eller alla tre valen.
2. Du går bakom en skärm, gör dina val och lägger valsedlarna i varsitt kuvert.
3. Du lämnar kuverten till röstmottagaren som prickar av dig i röstlängden.
4. Kuverten läggs i valurnan, en för respektive val.
Inget får gå fel när hela Sverige väljer riktningen fram till 2030
En enda röst fick en avgörande betydelse i valet till Haninge kommun 2022.
Rösten hade inte räknats och Valprövningsnämnden beslöt om omräkning.
Efter ny räkning fick centerpartisten Ahmet Ugan en ordinarie plats tack vare personkryss. Han hade överklagat länsstyrelsens beslut till nämnden – en oberoende myndighet under riksdagen med domare som ordförande, just nu justitierådet Svante O. Johansson som tidigare tjänstgjort i Högsta domstolen.
Valprövningsnämnden fick in drygt 400 överklagande efter valet för fyra år sedan.
Något fler gällde riksdagsvalet och kommunvalen än valen till regionerna. I de allra flesta fall kom nämnden fram till att det inte förekommit några fel. Men i några – som i Haninge – hade fel begåtts som påverkade resultaten.
De flesta överklagande handlar om hur valet genomförts. Men valprövningsnämnden kan också pröva beslut inför valen om valkretsindelning och hur mandat fördelas på valkretsar.
Valprövningsnämndens beslut kan inte överklagas och är exempel på inslag i den ”hängslen-och-livrem”-modell som syftar till att göra det svenska valsystem så säkert som möjligt.
Varför inte jobba som röstmottagare på valdagen?
Du möter dem när du röstar – de frivilliga som tagit på sig att göra jobbet.
De finns alltid på plats när du kommer: en grupp människor som håller ordning på lokalen, ser till att det finns valsedlar och att proceduren går rätt till – att ingen försöker påverka dig – och att dina valsedlar hamnar i rätt låda.
De fortsätter sedan som rösträknare så snart vallokalen stängt.
Personerna som gör jobbet har anmält sig till sin kommun och fått en kortare utbildning. Viss ersättning för insatsen utgår också.
Alla som fyllt 18 år, är noggranna och har ett bra sätt att bemöta folk kan anmäla sig för dessa viktiga uppgifter. Något för dig?
