Alla kan bli politiker. Du behöver inte utbildning, examen eller en särskild bakgrund. Det enda som krävs är att ett politiskt parti sätter upp dig på sin lista.
Alla svenska medborgare över 18 år får rösta i riksdagsvalet. Även många utan svenskt medborgarskap som bott folkbokförda i Sverige i minst tre år kan rösta i kommun- och regionval.
Sverige sticker ut med högt valdeltagande: 82 procent 2006 av alla de som hade rätt att rösta, upp till 87 procent 2018, sedan ner till 84 procent 2022.
Jämfört med andra demokratier är det mycket starkt – USA låg på 66 procent i senaste valet, Storbritannien och Frankrike runt 60 procent. Schweiz med sina många folkomröstningar lockar bara 40–50 procent av väljarna till parlamentsvalen.
Inte ens Grekland, allmänt betraktat som demokratins vagga, kommer med sina 58 procents valdeltagande i närheten av oss.
Och: får du rösta, kan du också kandidera. Vi röstar på partier och deras listor, inte på enskilda människor. Valsedlarnas personkryss är en annan sak; det är fortfarande partiet som får rösten.
Vill man rent av starta ett eget parti går det i princip också bra.
Det kan dock vara lite sent för 2026 – ett valår bör partiet finnas registrerat hos Valmyndigheten den 2 mars, samt senast den 14 augusti också kunna redovisa att det finns kandidater som samtyckt till att representera den nya politiska kraften. Valsedlar får partiet sedan ordna på egen hand.
Skev spegling
Diagrammet visar hur olika åldersgrupper i den vuxna svenska befolkningen med ett fåtal undantag är antingen över- eller underrepresenterad i de viktigaste folkvalda beslutsorganen. Tydligast är avvikelserna vad gäller unga svenskar (i samtliga församlingar) och 65 plussare (i riksdagen).
Färre unga och äldre än snittet syns i maktens översta korridorer
Förstår sig politikerna på mig och mitt liv? Det är tveklöst en viktig fråga inför ett val.
Diagrammet ovan visar åldersfördelningen bland dem som valts in i riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige jämförd med hur befolkningen som helhet är sammansatt.
Det som omedelbart sticker ut är att unga upp till 29 år är kraftigt underrepresenterade i samtliga församlingar.
Förklaringen är delvis praktisk: många studerar, är nya på arbetsmarknaden eller mitt i familjebildning. Men det handlar också om svårigheter att ta utrymme från de som redan är etablerade.
Åldersgruppen 30 till 50 år dominerar i riksdagen. I regioner och kommuner ligger representationen närmare befolkningens snitt.
Gruppen 50 till 65 år är tydligt överrepresenterad på alla nivåer. Samtidigt är den växande gruppen 65 plus anmärkningsvärt svag i riksdagen. En förklaring är att heltidsuppdraget som riksdagsman kan vara tufft efter pensionsåldern. Men underrepresentationen väcker ändå frågor – äldre har särskilda behov och behöver få sina frågor drivna.
Könsfördelningen är i det närmaste jämn i regionerna. Mansöverskottet är tydligare i riksdagen och blir ännu stör kommunerna.
Skillnaderna sticker ut i både nord och ost
Visst kan en tonåring ta plats i riksdagen! I höst kommer de unga också på bred front till valurnorna.
En stor grupp unga får rösta för första gången 2026. I Danderyd är nästan var tionde väljare ny – i Överkalix bara knappt fyra procent.
Den yngste riksdagsledamoten genom tiderna? Anton Abele, 18 år, steg in som ersättare 2010. Gustav Fridolin var 19 när han valdes 2002. Äldre kan också styra. Barbro Westerholm återvaldes till riksdagen vid 89 års ålder.
I Borgholm och Överkalix är nästan hälften av de som får rösta över 65 år. Däremot har bara runt 20 procent av Sundbybergs väljare nått denna ålder.
